Pehr Joensson var den förste soldaten som antogs 1682. Han avancerade till korpral 1704 och fick då lämna roten.

Bemgt Stark Andersson kom i hans ställe 1705, men samma år stupade han i Retusaari.

Christopher Wurzel, som blev kvar som soldat i sex år.

Sven Lyckman Olofsson kom 1712, men stupade följande år vid slaget i Tamingen

Måns Lyckman Joensson kom i hans ställe 1714 och var kvar i 22 år eller till 1736.

Olof Lyckman blev antagen 1740 men dog i Helsingfors 1741.

Johan Bold efterträdde, men dog redan 1742.

Sven Dahlberg Jöransson efterträdde 1743 och var kvar till 1761. Under de två sista åren var han med under de polska striderna.

Anders Brolander Månsson antogs 1762. Han var med på Bohus Fästning 1774. Han avled 1782 av ålderdom (64 år)

Anders Elmgren antogs 1786 och beviljades avsked 1793.

Lars Leijon kom 1801 och slutade p.g.a sjukdom efter 6 år

Lars Swarts antogs i april 1807, men avskedades av chefen för regementet i augusti samma år.

Anders Bas kom 1808, men avskedades 1812. Han ansågs oförmögen till krigstjänst eftersom han hade blivit styv i ett knä. Han fick betala tillbaka halva legomålet.

Petter Dramm antogs 1812. Han var en från fångenskap återkommen soldat. Han hade varit med i fältslagen 1805, 1806, 1807, 1808, 1813 samt 1814 och ”tjänat utmärkt väl” 58 år gammal beviljades han avsked 1827.

Olof Slut kom 1828, men dog hemma på torpet efter 4 år.

Sven Gren Magnusson född 1806 01 05 i Björke. Tjänat utmärkt väl under de 28 år han var soldat. Beviljades avsked 1863 p.g.a sjukdom.

Anders Ekelund född 1842 05 13 i Toarp antogs 1863. Han blev Korpral 1873. Anders var gift med Sofia Larsdotter och tillsammans fick de tio barn varav fyra emigrerade till Amerika. De fyra yngsta barnen var födda mellan 1880 – 1888. I Kyrkböckerna noterades särskilt att dessa var ”Ej döpta”. Orsaken till detta var att Anders hade blivit starkt engagerad i den framväxande frikyrkorörelsen.

Anders slutade som soldat 1895 och flyttade med familjen till Borås.