Rotens första soldat var Johan Håkansson. Han antogs 1685 men rymde 1699 efter 14 års tjänst.

Arfved Modig Swensson kom år 1700, men avled av okänd orsak 12 år senare.

Anders Modig Swensson antogs 1714 och var kvar i 27 år då han 1741 blev överflyttad och korpral på rote 451 i Toarp.

Pehr Hägman Håkansson hade varit soldat i 28 år på rote 479 (Häglared) då han 1741 blev antagen som soldat på Skogslund. Han dog emellertid samma år.

Håkan Bäckelin antogs 1741, men avled 2 år senare under hemmarschen från Stockholm.

Mårten Madin (Mada rote) blev antagen 1743 men tycks inte ha blivit approberad (godkänd). Roten var därför utan soldat i 5 år.

Jonas Nestor kom 1748, men efter 7 år blev han överflyttad till Bredareds rote.

Anders Modig Andersson kom 1757, men beviljades avsked samma år. Innan dess hade han varit soldat i 46 år på Åsa soldattorp, Skänstad rote.

Anders Timmelin Svensson antogs 1757 och beviljades avsked 17 år senare 1774. Under sin soldattid blev han till fångatagen i Passwalk, men blev utväxlad 3 månader senare.

Jonas Timmelin Andersson kom 1776 och beviljades avsked 42 år senare. Vid striderna i Caipias fick han en kula i låret.

Olof Spjut antogs 1812 och beviljades avsked efter 17 år.

Jonas Spjut kom 1831 och stannade i 12 år.

Johannes Spjut Andersson blev antagen 1843. Efter 23 år avled han på sitt soldattorp 1869.

Petter Magnus Svensson blev soldat vid 17 års ålder 1870. Han står noterad som ”spelman” och slutade 1878.

Johan Fager Andersson var född 1850 03 04 och antogs 1878.

Han gifte sig med Eva Andersson född på torpet Nykterheten, Smedsås i Toarp. Makarna fick barnen Karl f 1875 (senare soldat Hallberg) Klara 1877, Amanda 1880, Anna 1882, Levin 1884, Erik 1887, Sigfrid 1890 och slutligen John1894.

Johan Fagers soldatkontrakt med rotebönderna 1871:

• att han genast får ersättning (lega) med tio riksdaler silvermynt

• att årlig lön utgår med fjorton riksdaler silvermynt

• att han nästkommande år (1872) får tillträde till soldattorpet, varvid roten skall ha svarat för sådden med vanliga sorter spannmål och potatis

• att han alltid och i ordentlig tid skall utföra vår- och höstarbete med bistånd av dragare (ökar) från roten

• att då han är i soldattjänst ”brukas och inbärgas soldattorpet helt och hållet af roten för soldatens räkning och ansvarar att det sker försvarligt och i rätt tid”

• att roten tilllhandahåller nödvändig material till sådana mindre repara-tioner på hus och hägnader vid soldattorpet, som soldaten kan utföra

• att mulbete för soldatens kreatur erhålles årligen genom rotens försorg i närheten av torpet för så många kreatur som soldaten vinterföder

• att fjorton lass vedbrand tilllhandahålles av roten årligen.

  
  

Vid en torpsyn som gjordes i oktober 1879 med Krono.länsman, nämndeman, kompaniombud och rotehållaren konstaterades att boningshuset ”var odugligt och bör nybyggas”. Däremot var ladugården, hägnaderna och brunnen i gott stånd. Nybyggnaden skulle vara klar i augusti påföljande år. (Var fanns familjen med två små barn under byggnadstiden?)

1904 flyttade Wilhelm Larsson i Ammarp hittill Skogslund sedan systemet med soldattorp upphört